Utredningsalgoritm för oklar andfåddhet ska korta tiden till diagnos
Det dröjer oftast mellan ett och tre år för patienter med PAH1 och CTEPH2 att få en diagnos. En av de viktigaste orsakerna till fördröjningen är att kunskapen om sjukdomarna är låg inom primärvården och på landets akutmottagningar. Nu arbetar en forskargrupp i Lund med att ta fram en strukturerad utredningsalgoritm som ska underlätta vid diagnos av patienter med oklar andfåddhet.
Tvillingbröderna och underläkarna Abdulla och Salaheldin Ahmed är båda doktorander i docent Göran Rådegrans forskargrupp vid institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för kardiologi vid Lunds universitet. Ett av projekten de jobbar med är en utredningsalgoritm som ska underlätta för diagnos av patienter med oklar andfåddhet.
– När man tittar på diagnosfördröjningen idag jämfört med för 40 år sedan1 ser man att det inte har hänt särskilt mycket, så det behövs nya grepp och ett mer strukturerat omhändertagande av patienter med oklar andfåddhet.
Enligt Salaheldin Ahmed ligger den stora svårigheten i att tänka på och hitta ovanliga diagnoser som kännetecknas av ett mycket vanligt symtom. Cirka en av fyra patienter som söker sig till vårdcentralen eller akuten upplever andfåddhet, och bland äldre och multisjuka är tillståndet ännu vanligare6. Man kan likna det vid att hitta en nål i en höstack.
– Ofta tar det över ett år och ett flertal vårdbesök innan patienten får sin PAH- eller CTEPH-diagnos1, säger Salaheldin Ahmed.
Salaheldin Ahmed
Abdulla Ahmed
Utöver strukturerat omhändertagande så menar Abdulla Ahmed att det också behövs en ökad medvetenhet om sjukdomarna, både i vården och hos allmänheten.
– Tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen för PAH och CTEPH avsevärt1,2. Den diagnostiska fördröjningen utgörs av patient- och läkarfördröjning. Oftast väntar patienterna med att söka vård, och när de väl initierat kontakt med vårdgivaren tillkommer en fördröjning i att tidigt påbörja en bred utredning, så det finns definitivt tid att spara på båda hållen.
En viktig del av det strukturerade omhändertagandet är att andfåddheten utreds tills patienten fått en klar diagnos.
– Om de basala undersökningarna i primärvården inte ger svar är det dags att kontakta specialistvården, säger Salaheldin Ahmed.
Även allmänheten behöver bli mer medveten om att andfåddhet behöver tas på större allvar så att fler söker vård tidigare.
– Det kan vara lätt att bortförklara andfåddheten med exempelvis dålig kondition eller övervikt. Dessutom är det vanligt att man anpassar sig till andfåddheten som ofta kommer smygande. Därför är det viktigt att tidigt söka sig till läkaren och kolla upp sina symtom, säger A.
Salaheldin och Abdulla Ahmed har nu tillsammans med sin handledare, Göran Rådegran skrivit en artikel i Läkartidningen. Dessutom planerar de att hålla föreläsningar som representanter för professionen samt Svensk Förening för Pulmonell Hypertension, för att sprida kunskapen, i samarbete med PAH Sverige. De önskar också att ta fram en broschyr till mottagningar som kommer i kontakt med potentiella PAH/CTEPH-patienter.
– Det finns forskning som tyder på att strukturerade algoritmer och förhållningssätt kan minska såväl tiden till diagnos som sjuklighet och dödlighet3,4,5. Att introducera ett ramverk för utredning av andfåddhet kan öka förutsättningarna att utreda strukturerat på de olika vårdinstanserna och framför allt minska läkarfördörjningen. En viktig del i denna process är att utbilda bland annat på vårdcentraler och akutmottagningar dit patienter först söker sig, säger Abdulla Ahmed.
Referenser:
1. Khou, V, Anderson, JJ, Strange, G, et al. Diagnostic delay in pulmonary arterial hypertension: Insights from the Australian and New Zealand pulmonary hypertension registry. Respirology. 2020; 25: 863–871. https://doi.org/10.1111/resp.13768.
2. Klok FA, Barco S, Konstantinides SV, Dartevelle P, Fadel E, Jenkins D, Kim NH, Madani M, Matsubara H, Mayer E, Pepke-Zaba J, Delcroix M, Lang IM. Determinants of diagnostic delay in chronic thromboembolic pulmonary hypertension: results from the European CTEPH Registry. European Respiratory Journal 2018: 52(6): 1801687
3. Rivers E, Nguyen B, Havstad S, Ressler J, Muzzin A, Knoblich B, Peterson E, Tomlanovich M; Early Goal-Directed Therapy Collaborative Group. Early goal-directed therapy in the treatment of severe sepsis and septic shock. N Engl J Med. 2001 Nov 8;345(19):1368-77. doi: 10.1056/NEJMoa010307. PMID: 11794169.
4. Moretti MA, Cesar LA, Nusbacher A, Kern KB, Timerman S, Ramires JA. Advanced cardiac life support training improves long-term survival from in-hospital cardiac arrest. Resuscitation. 2007 Mar;72(3):458-65. doi: 10.1016/j.resuscitation. 2006.06.039. PMID: 17307620.
5. Väntetider, patientperspektiv och strävan mot en jämlik cancervård Effekter av satsningen på standardiserade vårdförlopp i cancervården Slutrapport del 1, 2019, Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-4-7.pdf
6. Parshall MB, Schwartzstein RM, Adams L, Banzett RB, Manning HL, Bourbeau J, Calverley PM, Gift AG, Harver A, Lareau SC, Mahler DA, Meek PM, O’Donnell DE; American Thoracic Society Committee on Dyspnea. An official American Thoracic Society statement: update on the mechanisms, assessment, and management of dyspnea. Am J Respir Crit Care Med. 2012 Feb 15;185(4):435-52. doi: 10.1164//rccm.201111-2042ST. PMID: 22336677; PMCID: PMC5448624.
Vad vet vi om patienternas följsamhet till läkemedelsbehandling?
Den 6 maj, anordnade Janssen sitt årliga rundabordssamtal för sjunde året i rad.
CP-430937, 01.2024
