Vad vet vi om patienternas följsamhet till läkemedelsbehandling?

Trots att nästan alla patienter med någon av diagnoserna PAH- och CTEPH förstår varför de behöver ta sina läkemedel är det bara cirka 60 procent som helt efterlever sin läkares ordination. Många uppger att det beror på glömska men en del av patienterna anger också oro för att behandlingen kan vara skadlig som orsak, det visar forskning från Lunds universitet. 

Bodil Ivarsson och Barbro Kjellström är båda forskare vid Lunds universitet, tillsammans har de publicerat flera forskningsstudier om följsamhet till läkemedelsbehandling bland patienter med PAH och CTEPH.

För Bodil Ivarsson väcktes intresset för följsamhet till behandling när hon i samband med en intervju mötte en patient som på grund av biverkningar slutat ta en av sina mediciner utan att berätta det varken för sin läkare eller sin partner.
– Jag hade fram till dess tagit för givet att patienter med så svåra diagnoser som PAH och CTEPH tog sina läkemedel men efter att ha sökt mer information insåg jag att en stor del av patienter med olika diagnoser har bristande följsamhet, säger Bodil Ivarsson. 

”Utöver traditionell skriftlig information kan vissa ha lättare att ta till sig talad information, eller behöva få den på ett annat språk än svenska.”

Barbro Kjellström

Docent och leg biomedicinsk analytiker, Avdelningen för bild och funktion, klinisk fysiologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund, Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, Lund.

Bodil Ivarsson

Docent och leg sjuksköterska, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund, Lunds universitet och Medicinsk service, Region Skåne.

Att det är viktigt att ta sina ordinerade läkemedel är nog alla överens om, trots det är det ganska många som av olika orsaker missar att göra det. Störst är risken att sluta om man tycker att man mår bättre än man gjort tidigare.
– Det syns inte utanpå att sjukdomen förvärras och det kan gå ganska långsamt men leda till kärlförändringar om man inte tar sina mediciner enligt ordination. Får man mycket biverkningar bör man ta en diskussion med sitt PAH/CTEPH team om det går att till exempel ändra dosen, säger Barbro Kjellström.

Bodil Ivarsson och Barbro Kjellströms forskning visar att patienter med PAH och CTEPH är ganska bra på att ta sina läkemedel, cirka 60 procent har mycket god följsamhet, 25-30 procent missar någon gång då och då och bara 10-15 procent missar ganska ofta. Den vanligaste orsaken är glömska men nästan 50 procent av patienterna oroade sig också för att medicinen var skadlig, vilket påverkade deras följsamhet negativt. Studien visade också att patienter som var nöjda med informationen om sin sjukdom hade högre följsamhet och kände mindre oro kring
medicineringen.
– Det visar på vikten av att upprepa information, både vid ett och samma besök och vid uppföljande besök. En del biverkningar mildras med tiden och är patienterna medvetna om det minskar det risken att de hoppar över sina läkemedel, säger Barbro Kjellström. 

”Det syns inte utanpå att sjukdomen förvärras och det kan gå ganska långsamt men leda till kärlförändringar om man inte tar sina mediciner enligt ordination.”

Många av sjuksköterskorna och läkarna som möter patienter med PAH och CTEPH på daglig basis blev förvånade över insikten att så många patienter inte tog sina läkemedel som ordinerat.
– Vi inom sjukvården tror ju att patienterna gör som man säger, säger Bodil Ivarsson.

Depression är en faktor som har negativ inverkan på följsamhet medan stöttande närstående och tillgänglighet till kontaktsjuksköterska har positiv inverkan.

– Olika verktyg som appar, dosetter och dosförpackaningar från apoteket som förenklar för patienten kan också hjälpa till att förbättra följsamhet till behandling, säger Barbro Kjellström.

Enligt Bodil Ivarsson är PAH/CTEPH-mottagningarna medvetna om att det finns ett behov och jobbar ständigt med kommunikation och att utveckla informationen till patienterna.
– Det behövs olika former av information, utöver traditionell skriftlig information kan vissa ha lättare att ta till sig talad information, eller behöva få den på ett annat språk än svenska.

Hon menar också att det är viktigt att vården följer upp patienternas följsamhet till behandlingen långsiktigt.
– I stället för att fråga om allt går bra med medicineringen kan man till exempel fråga vad patienten har för knep för att komma ihåg att ta medicinen. Det skulle också vara bra att ha ett batteri av vanliga frågor kring läkemedel som kan fungera som ett underlag i mötet med patienten, då minskar risken att något faller mellan stolarna. 

Referenser:
Patientens perspektiv på att leva med PAH eller CTEPH i Sverige, Enkätstudie visar på betydelsen av adekvat och upprepad information (2019); Ivarsson, B et al. Läkartidningen 18/2019Adherence and medication belief in patients with pulmonary arterial hypertension or chronic thromboembolic pulmonary hypertension: a nationwide population based cohort survey (2018). Ivarsson, B et al. Clin Respir J 12(6), 2029-2035.

Health-related quality of life, treatment adherence and psychosocial support in patients with pulmonary arterial hypertension or chronic thromboembolic pulmonary hypertension (2018); Ivarsson; B et al. Chron Respir Dis, 16, 1479972318787906.

Adherence to disease-specific drug treatment among patients with pulmonary arterial hypertension or chronic thromboembolic pulmonary hypertension (2020); Kjellström, B et al. ERJ Open Res 2020; 6: 00299-2020 

Utredningsalgoritm för oklar andfåddhet ska korta tiden till diagnos

Tvillingbröderna och underläkarna Abdulla och Salaheldin Ahmed, doktorander i docent Göran Rådegrans forskargrupp vid institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för kardiologi vid Lunds universitet.

Den 6 maj, anordnade Janssen sitt årliga rundabordssamtal för sjunde året i rad.

Totalt åtta representanter från två olika patientföreningar, specialistvården och Janssen deltog, vissa på plats i Stockholm och andra via videolänk.

CP-430937, 01.2024